Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Beck, Kristliga Tal.
begriper det ännu icke till dess överjordiska vidd och
härlighet; därför måste profeterna söka och forska för sin egen
räkning angående den frälsning, varpå Guds Ande i dem
syftade (1 Petr. 1:10 f.), och Döparen kunde vid sina bojors
tryck bliva oviss om den av honom själv förkunnade Jesus
Kristus, emedan han icke i sitt jordiska hjärta kunde fatta
och fasthålla hans överjordiska väg. Således bibehöllo även
profeterna av sin jordiska härstamning den jordiska arten
i sig; och deras sannfärdighet, deras ödmjukhet och
rättfärdiga sinne visade sig just däri, att de ställde sig såsom jorden
till himmelen, att de såsom tjänare underkastade sig det
som kom ovanifrån, även där det översteg deras
fattningskraft, icke ville mästra detta och icke gå utöver sina gränser
— de tala av jorden, såsom jordebarn, men med blicken och
hjärtat underdånigt riktade uppåt mot himmelen till Honom,
som tronar över allting. Men han, som kommer från
himmelen, den ovanifrån utgångne, från Gud själv härstammande
Guds Son, den där talar från himmelen ned till jorden, han
är över alla och vittnar om vad han där ovan har sett och
hört; han talar, såsom den sannfärdige Fadren har lärt
honom, och hans vittnesbörd är värt att mottagas såsom Guds
vittnesbörd, som står över alla människors: det är icke
underkastat människors anseende, vilka blott härstamma nedifrån,
och det får icke mästras efter tankarne här nedifrån, även
om det självt har mycket att döma och straffa hos oss.
Men, mina vänner, är det icke att tänka allt för ringa
om människorna och att ställa Gud och det gudomliga i
alltför sträng motsats emot människorna, att avsäga dem
all andel däri, om det angående dem skall så strängt gälla:
"I ären här nedifrån, av denna världen", såsom om icke även
de skulle hava något ovanifrån? Är icke anden i människan
ovanifrån, denna ande, om vilken Skriften själv säger, att
den skall återvända till Gud, som har givit den, såsom
kroppen skall återgå till jordens stoft, varifrån den är tagen
(Pred. 12:7)? Väl hava vi ande ovanifrån i oss, såsom av
Gud skapade till hans bild; men det är skillnad mellan att
hava något -från ovan i sig och att varå ovanifrån^ från det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
