Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40. Guds domar. 409
stämmer världshistorien, detta är Guds d ö m a n d e i henne;
ty det står i sammanhang med människornas s y n d, med
synden, som fördärvar hennes natur, och med hennes syndaliv,
som fördärvar världen.
Gud dömer i denna världstid, men icke utan uppehåll,
icke ögonblickligt eller i hast, icke med hela sin stränghet.
Han avvaktar först och väntar, giver rådrum till bättring,
och detta är hans långmodighet; han fördrager mycket,
lämnar åt människan längre eller kortare tid att gå sin egen
väg och håller sig själv tillbaka, och detta är hans tålamod;
därvid fortfar han till och med ännu att göra de otacksamma
och orättfärdiga människorna gott, för att med sitt
oförtjänta goda uppmjuka deras hjärtan och draga dem till sig,
och detta är hans godhet (Eom. 2:4). Han arbetar även
med sin Ande på människornas själar genom månget
klappande på deras samvete, genom invärtes påminnelser om hans
lagar, genom intryck av sanningen, vilka han ofta osökt giver,
genom lärare och vittnen, som förvalta hans ord och hava
att föra det till hjärtat, och detta är hans nåds verk (Ps.
108:5; Job 33:15 ff.; 36:8—10; Ps. 119:41 f., 75 f., 124;
Jes. 48:17 f.; Matt. 23: 34). Allt detta gör Gud, innan han
dömer, och visar därmed, att han icke vill syndarens död,
utan hans omvändelse och liv (Hes. 33:11). Men oaktat all
sin långmodighet, sitt tålamod, sin godhet och nåd är och
förbliver Gud den Helige, som icke inlåter sig i något förbund
med det onda; som älskar och söker blott det goda och icke
övergiver det, men hatar det onda o*ch låter det icke förbliva,
och däruppå håller Gud troget med evig sanning (Hos. 4:9;
1 Sam. 2:2; Matt. 19:17; Jak. 1:17; Ps. 5: 5; 11: 7). Kommer
det då icke, trots hans långmodighet, tålamod, godhet och
nåd, till ett gott, utan människorna förbliva i det onda, till
och med stärka och befordra varandra däruti, just emedan
det på länge icke blir bestraffat, då visar Gud, att han är
ordningens Gud, den Rättfärdige, som håller på rätten och
som giver åt allt, som förblir i det onda, den del detsamma
tillkommer — då kommer det, som de från Gud bortkomna
människorna kalla "ödets slag77, "missöde", "olycka", och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
