Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 Beck, Kristliga Tal.
och bestraffningar, att de väl erbjödo ett trappsteg till tron,
men tron därför icke blev var mans (2 Tess. 3:2), icke en
hastigt uppspirande växt, ett framlockat eller avtvunget
herre-sägande: alltid var därvid tid och rum till en avgörelse för
eller emot. Mycket förekom därunder eller åtföljde, varav
lättfärdiga och hårda sinnen kunde taga sig anledning till
förargelse, och som den egenvilliga otron kunde begagna till
undanflykter och misstydningar, såsom den ännu därtill kan
begagna det; överhuvud skall det visa sig, om människan är
allvarligt angelägen om sanningens kunskap (1 Tim. 2:4),
om det inre tros verket, att hon måtte rätteligen hjälpas,
eller blott om ett flyktigt gott och om försvarandet av sin
egen ställning och sitt gamla väsende. De yttre, timliga
välgärningarna, som Herren med sin underbara kraft bevisar
människorna, skola därför blott vara tecken till det, som han
invärtes vill fullborda i oss för att förhjälpa oss till det eviga
goda; de skola på ögonskenligt sätt visa oss, att han är
kommen ifrån Gud till en Hjälpare och Frälsare, som har
gudomlig kraft och makt emot allt ont och gudomlig kärlek
till alla nödlidande människor (Joh. 10:25, 32, 37 f.; Matt.
11: 3—5). Detta är det, som skall dana vägen till tron på lians
läroord, varigenom han då kommer till oss i det inre, för att
invärtes bringa till stånd hos oss sin väsentliga hjälp, som
räcker in i evigheten (Joh. 20:20 f.), emedan invärtes sitter
det väsentliga onda, syndaskadan, som blott träder i dagen i
det yttre onda och är en evig källa till allt större skador.
Så är det även med döden: invärtes sitter döden i våra
själar — likasom synden, det ogudliga väsendet, har sitt säte
i själen; och därför kommer döden också in i kroppen och
fortvarar i själarna utöver kroppsdöden (Kom. 5:12, jämf.
7: 5; 8: 6—8; Jak. 5: 20; Matt. 10: 28). Man kan till kroppen
leva, kan därvid också med all själens kraft och spänstighet
vara levande för detta timliga liv, för denna förgängliga värld,
och detta kallar Skriften det köttsliga livet; men under detta
köttsliga liv sitter dock döden invärtes i själen, emedan hon
icke lever i Gud och för Gud; så har hon då icke i sig det
oförgängliga livet av Gud, utan blott denna världens förgäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
