- Project Runeberg -  Kristliga tal /
651

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det eviga. 651

och törst, deras nakenhet och övergivenhet? Om man ännu
därtill över orättfärdighet, våld, förtryck, ja skändliga
oförrätter emot dem? Kan sådan föraktlig och kärlekslös
behandling döljas och gottgöras med utvärtes allmosegivande inför
den Domare, som har ett hjärtat genomforskande eldsöga, och
som betraktar, såsom gällde det honom själv, vad som sker
den ringaste bland hans bröder? Tanken dock under denna
tidens villfarelser på Guds rättfärdiga doms uppenbarelses
dag — intet är, som icke Herren i sin tid framförer i ljuset.
Nyttjen den nådetid, I haven, nyttjen den nåd, som
erbjuder sig åt eder; och fatten det eviga livet, vartill I ären
kallade i Kristus Jesus. Amen.

57. Det eviga.

Matt. 25: 31 — 46.

Älskade åhörare! Det är en majestätisk tilldragelse, som
i det förelästa evangeliet ställes inför våra ögon, den
tidpunkt, då för alla folk det, som timligt är, upphörer, och det,
som evigt är, tager sin begynnelse. Det gives något evigt
— många människor tro det icke, och många, som mena sig
tro det, betänka det icke. Redan i denna fåfängliga värld,
där alltjämt det ena tärer på det andra, lever på det andras
bekostnad, gives det något evigt, något odödligt,
oförgängligt, oändligt; eljest skulle detta timliga, detta dödliga och
förgängliga alldeles icke finnas till och bestå; intet liv
funnes, eller skulle redan länge sedan förtärt sig själv, om det
icke hade en livsgrund i en evig kraft, som skapar och bärer
och förnyar det. Och det gåves ingen fast, oföränderlig
ordning i naturen och ibland människorna, där ju strid och krig
aldrig upphörer, där liv och död, gott och ont, förnuft och
oförnuft äro om varandra och emot varandra; allt skulle
upplösa sig i oordning och förvirring, om det icke hade en
beständig stödjepunkt i en evig vishet, som förstår och förmår
att även under människornas och tingens fortfarande kamp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free