- Project Runeberg -  Jul-aftonen /
89

(1844) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8!)
tior. Men ögonblicket dereflcr bad hon Gud för-
låta sig oek ångrade iivad hon sftgt.
”Hvad den haltdruckna qvinnan, som jag ta-
lade om för dig i gar aftons, sade mig, närjag för-
sökte bli insläppt till honom, för att föruså ho-
iiotu till en veckas anstånd, och livilket jag ansåg
blott som en undtlykt, på det han icke en gång
skulle behöfva tala med mig, det var rena san-
ningen. Han var då icke allenast mycket sjuk,
utan han låg redan i dödskampen.”
”På hvilken kommer vår skuld att öfvergå?”
”Jag vet inlp. Men innan vi få veta det, sko-
la vi fa in penningar, och, om vi än ieke skulle
fa ihop den summan, så skulle det ändock vara
bra stor olur, om vi uti hans arfvinge skulle fin-
na en lika kjertlös och härd borgenär. I natt
kunna vi sofva med lättare bjerta, Carolina.”
Ja, deras kjertan voro lättare. Barnen tyst-
nade, samlade sig kring föräldrarne och lyssnade
uppmärksamt på det, hvaraf de litet förstodo.
Delta hus hade blifvil lyckligare genom den man-
nens död. Den enda känsla, som blifvit väckt
genom hans död, var en känsla af glädje.
”I-åt mig nu se ömhet i sällskap med döden,”
sade Scrooge, ”eller oek kommer det mörka rum,
vi lemnadc, att alltid sväfva för mina ögon.”
Anden förde honom genom flera för Scrooge
bekanta gator, och Scrooge såg sig omkring der
och bvar, för att se, om han icke skulle bli varse
sig sjelf. De trädde in i Bob Cratehils hus, i
samma hostad, som han besökt med den förra
anden, och der såg han modern och barnen sitta
omkring elden.
De sutto tysta, alldeles tysta. De små sfo-
jande Cratchits sutto stela som statyer i ett hörn
och tittade upp på Peter, som höll en hok fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:44:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julaftonen/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free