Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sökandet efter frid. - Prins Carl och hans brud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmörkats af moln. En häftig stormvind sopade fram öfver
slätten, alla blommor och löf förtorkades, och trädkvistarne,
som voro nakna, suckade under stormen. Regnet strömmade
i floder ned på jorden och ingenstädes fanns något
ljus. Riddaren sjönk ned på marken och utropade, klagande
i misströstan:
»Det gifves ingen Frid.»
Men öfver stormen, öfver vindens tjut, öfver regnets
piskande, tyckte han sig höra ett upprepande af änglarnes
sång.
Och vid hans sida stod en beslöjad gestalt, tyst och
majestätisk i sin tystnad, med ett kors i sin hand.
»Mitt namn», sade hon, »är Sorgen. Tag emot din
gåfva.»
Då knäböjde riddaren vid hennes fötter och tog emot
korset; och då han tog det, blef gestalten framför honom
förvandlad. Rundt omkring hennes hufvud sken en krona
af underbar härlighet, och på hennes panna hvilade
salighetens stilla lugn.
»Jag har funnit dig till sist», utropade riddaren. »Du
är icke längre Sorgen, du är Friden.»
Och genom världen genljöd änglarnes sång: Frid på
jorden, till människorna ett godt behag. (Luk. 2: 14.)
Helen Smetham.
![]() |
![]() |
![]() |
| Prins Carl och hans brud. |
![]() |
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>