- Project Runeberg -  Julfrid / 1899 /
4

(1897-1901)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvarför utgör julen en så stor glädjefest?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvarför utgör julen en så stor glädjefest?

Julbetraktelse af kyrkoherde S. E. Hagberg.


Text: Luk. 2: 1-20.

I.

Julen har, sedan den först började firas, alltid och
öfverallt blifvit ansedd såsom de kristnas största
glädjefest. Den är så med rätta, och det af många skäl.

Det är en glädjefest, emedan det vi glädja oss
öfver är något verkligt.


Ingen historisk tilldragelse är vissare och kraftigare
vitsordad än den, att Jesus Kristus kommit i köttet.
Ingen kristendomens motståndare, som känner historien,
vågar bestrida det faktum att Jesus är en verklig
historisk person. Själfva den enkla berättelsen om hans
födelse bestämmer så noggrant tid och omständigheter
härför, att den, om den icke ägde verklig historisk grund
för sig, vore synnerligt lätt att vederlägga.

Det är mycket i världen, som människor glädja
sig åt, som sedan visat sig hafva varit blott illusion
utan verklighet. Jag kände en person, som en sommar
varit vid badort och, då han stod färdig att fara
därifrån, gladde sig högeligen, att han genom sin badresa
återvunnit full hälsa. Två dagar därefter, innan han
ännu hunnit sitt hem och fått se de sinas ansikte, var
han ett lik. Så osäkert och ovisst var det glädjeämnet.
Jag hörde talas om en annan, som fått ett större arf,
öfver hvilket han mycket gladde sig. Han uppgjorde
stora och ljusa framtidsplaner för sig och de sina. Kort
därefter gjorde banken, där han hade sina penningar
insatta, konkurs och han förlorade alltsammans. Huru
opålitligt var icke detta glädjeämne! Så är förhållandet
med mycket annat, som i allmänhet utgör ämne för
människors fröjd och glädje. I dag finnes det, i
morgon är det borta. I dag är det ett glädjeämne, i
morgon ett bittert sorgeämne. Huru ofta t. ex. hafva icke
barn, som, medan de voro små, varit deras föräldrars
stolthet och fröjd, sedan blifvit deras hjärtesorg. Men är
det ditt hjärtas glädje att du fått en frälsare, så vet att den
glädjen hvilar på en grund, som aldrig vacklar. När
hälsa och krafter svika dig och lämna dig sjuklig och
orkeslös, så har du ännu din frälsare kvar. När
rikedomen, som möjligen gaf dig mycken hugnad, tar
vingar och lämnar dig åt fattigdomens och nödens hårda
omfamning, så omslutes du likväl ännu af din frälsares
hulda armar; han försvinner icke såsom en skön dröm;
han är en verklig, lefvande i världen kommen person.
Därföre, den som önskar äga ett verkligt, varaktigt och
rikt fröjdeämne, han söke sin glädje i Gud.

»Glädje utan Gud ej finnes, utan Gud ej finnes frid;
Tom den lycka är som vinnes, om vi glömma Gud därvid.
Men ej högsta nöd skall rycka glädjens känsla ur vårt bröst
Och i både nöd och lycka vi förnimma Herrens röst.» Ps. 217: 1.

II.

Julen är en glädjefest, emedan den gifver ett
glädjeämne åt alla, ej minst åt de ringa.


Huru kan icke ett enda surmulet ansikte fördystra
en glad familjefest! Man gör ju allt för att få den
bedröfvade glad igen, att han icke med sina tårar måtte
hindra glädjen att vara rätt fri och yster. Är icke månne
detta den innersta tanken i julgåfvorna? Julen är en
glädjefest, då alla känna sig vilja vara glada, därföre
söker man mota ut tårar och dysterhet med gåfvor.
Huru gärna man vill gifva just det, som kan framkalla
glädje! Hos de små lyckas detta så väl. De kunna
ännu vara rätt tacksamma, och tacksamma och glada åt
det lilla. Men det är icke blott i de enskilda hemmen,
man genom gåfvor söker bereda glädje åt de olika
familjemedlemmarne; om julen har man en känsla af sin
samhörighet i den stora människofamiljen. Då, om eljest
någonsin, vidgas hjärtat och man tänker gärna på att bringa
någon glädje och hugnad i de torftigas hem. Du
lyckligt lottade, du gör väl däri! Huru kan verklig glädje
trifvas i ditt hem, där dina barn samlas kring den
lysande julgranen och sina rika gåfvor, om den bistra
nöden framkallar ängslan och bekymmer i din grannes
koja? Hvilken glädje kan du icke framkalla i de
fattiges hem genom en för dig ringa uppoffring! Den glädje,
du bereder andra, smittar ditt eget hjärta. Försök, och
du skall få se!

I det rika fadershuset i himmelen var stor
glädjefest den första julnatten. Alla änglaögon skådade med
hänryckning och fröjd ned till ett afsides liggande stall
i Betlehem. Aldrig hafva små barnaögon så tindrat i
julljusens sken, som änglaögonen tindrade i häpen
beundran, då de blickade ned på det nyfödda Jesusbarnet.
Så stor glädje kunde de rakt icke behålla för sig själfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:09:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julfrid/1899/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free