Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt lif.
- På kyrkogården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständiga kamp mot satan, synden, köttet och världen är för alltid
afslutad. De hafva segrat och vunnit och få nu hvila sig – hvila
från all tidens oro, alla bekymmer, timliga och eviga. De hafva,
efter den stormuppfyllda seglatsen på lifvets haf, hunnit den
efterlängtade hamnen. Det är kroppshyddan som får hvila sig – deras
själar äro uti Guds hand. De äro således till hade kropp, själ och
ande i fullkomlig säkerhet.
*
Det eviga lifvet. – »Efter natt följer dag – dag som evigt
varar». O, hvilken evighetsdag som stundar! Kristus,
rättfärdighetens sol, synes i skyn, alla moln försvinna för honom, allt
mörker jagas bort till sitt rum, alla människor skola fram i ljuset och
allas gärningar skola uppenbaras. Uppståndelsebasunen ljuder i
himlarymderna – uppståndelse – uppståndelse – ljuder ekot på
jorden. Det blir en väldig rörelse bland människorna på jorden,
det blir ett gny i mullen. De stora kyrkogårdarne i
millionstäderna komma att förete en ovanlig anblick. Där, som annars var
så tyst och lugnt, blir det en rörelse, ett brak och dån af
ramlande monument och mausoleer, ett lif och väsen som gränsar till
det otroliga. Och hafvets stora graf skall återgifva sina döda. De
rättfärdiga uppstå till evigt lif, de orättfärdiga däremot till evig
fördömelse.
»När Herren Zions fångar lösandes varder skola de varda
såsom drömmande». »Då skall glädje och fröjd fatta dem». Då
om någonsin går det ordet i uppfyllelse: »De skola uppfara med
vingar såsom örnar». Det första var blick skall se blir
rättfärdigheteus sol Jesus Kristus. Det första våra lätta och glänsande
vingar skola böja oss mot blir solen – rättfärdighetens sol Jesus
Kristus. Och, sedan skola vi få bo hos Herren för evigt på fridens
mark och i lugna och trygga boningar; – sedan skola vi evigt få
bada oss i det himmelska solljusets härliga glans, andas ren luft
och själfva skina såsom solar i vår faders rike; gå från klarhet
till klarhet; – sedan skola vi med fullkomlig harmoni upphöja,
prisa och lofsjunga Gud och lammet – och sedan - ja, jag vet
det icke. Hvad intet öga sedt och intet öra hört och i intet
människohjärta uppstiget är det har Gud beredt dem som honom älska.
Det blir nog – evigt nog!
På kyrkogården.
 |
| |
Ifrån »fjärran västern» kom han –
Längtan honom vingar gaf –
För att än få se sin moder,
Men han finner blott en graf.
Detta hjärta, som han sårat,
Hvars förmaningar han glömt,
Nu för alltid är för honom
Under vinterdrifvan gömdt.
Ack, hvad hjälper nu hans ånger,
Hans bekännelse och bön?
Bitter är den skörd han bärgar
Af sin ungdoms syndafrön.
Hvarför, moder, så han suckar,
Lyddes jag ej till din röst?
Hvarför gick jag bort i synden,
Sargande ditt ömma bröst?
Och – hvad vann jag uppå färden
I det gyllne sagoland?
Vann jag lycka, vann jag glädje,
Släcktes där min längtans brand?
Kallt är guldet, som jag vunnit,
Och hvad glädje ger det mig –
Då jag ej, o hulda moder,
Dela får dess glans med dig!
Och det var ju dock min mening
Att till julens högtidsfest
Hinna hem till dig och hemmet,
För att bli din kära gäst!
Och – så har du gått att fira
Julen i din faders hus,
Och du tänder ej som fordom
Mina vackra juleljus!
Så han suckar, blek om kinden
På den tysta kyrkogård,
Och vid minnet af hans moder
Smälter hjärtats is, så hård.
Stjärnorna i julekvällen
Blicka på den sorgsne ned,
Hviskande: Du ångerfulle,
Lyft din blick till Gud och bed!
Och som fordom skyar remna
Under änglasångers ljud,
För att titt den själ, som beder
Föra julens glädjebud:
»Ära vare Gud i höjden!»
Susar det i nejden blid
Då ett armt, förkrossadt hjärta
Vunnit Jesu ljufva frid!
Eric.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:09:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/julfrid/1901/0029.html
