Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* * JULFRID * *
kvinnan vid brunnen.
Se på vidstående sköna bild.
Där vid brunnskaret har nyss
en trött främling satt sig för att
hvila efter en lång dagsresa
lindor den brännande solen i
Österlandet. Han är trött och
törstig och sitter hopsjunken,
lutande sig mot brunnskaret. Han
gick sig ofta trött, Jesus, vid
sitt ifriga sökande efter det som
borttappadt var. Men, hvad är
det som så kommer hans
ansikte att upplifvas och
slappheten och tröttheten att
alldeles försvinna. Samling och stillhet bibehåller han ju alltid,
men kraft och kärlek lysa nu med sin milda glans fram ur
hans ögon. Jo, en af dessa borttappade, som han så ifrigt
söker, nalkas brunnen. En kvinna från den närbelägna
staden Sikars sätter just nu ner sin kruka på brunnskaret. Hon
är en riktigt borttappad penning. »Skall jag kunna finna
dig», säger visst Jesu mot henne vända, vänliga öga. Att det
icke skulle kunna ske utan besvär, utan att han granneligen
sopade huset, det visste han. Men Jesus är ej rädd om sitt
besvär. Han visste ock att förr hade han icke funnit denna
penning än hennes hjärta gaf från sig ett ljud af behof
och längtan efter frälsning. Så tar han då fram ordets
kvast och börjar flitigt sopa. Huru gömmer den sig icke
bakom gammal fördom, vantro, förhärdelse i synd och
däraf följande slöhet och likgiltighet. Försiktigt för Herren
kvasten, att han icke måtte sopas ned i någon springa t.
ex. den, att känna sig stött af en annans påflugenhet, dit
så många förlorade penningar genom den sopandes
ovarsamhet fallit och sedan blifvit alldeles oåtkomliga. Men
Herren sopar så sakta och varligt, men ändå så
obeskrifligt noggrant. Se på bilden. Du kan ju väl märka att
Herren redan vidrört hennes hjärta med sitt ord. Hon
håller visst nu på att säga: »Gif mig af det vattnet».
Länge skall det icke dröja, förr än hon skall gifva ifrån
sig ett hjärteuttryck af behofvet efter den väntade Messias.
Och se, då fattar Herren med hast den framsopade
penningen i sin hand genom att säga: »Jag, som talar med
dig, är Messias».
Två frågor ville jag inför denna tilltalande bild ställa
till dig, min läsare.
Den första lyder så: Har äfven du, liksom denna kvinna,
mött Jesus vid din Sikarsbrunn? Just vid den usla brunn, där
du dagligen söker släcka en törst, som ej kan släckas med
annat vatten än det Jesus gifver. Lycklig du, om då, vid detta
möte, Herren fann dig och du honom. Han har då gifvit
dig dricka af det vatten, som släcker törst till evig tid.
En sådan stund med Jesus önskar jag dig af allt hjärta.
Det är alls icke gifvet att den brunn, ur hvilken du
tillförene eller kanske hittills hämtar vatten för din själ, är
någon af syndens och liderlighetens usla dypölar. Den
kan vara det, och då är du i dubbel mening att beklaga.
Den är då riktigt gräfd af satan och dess vatten
fördärfvar dig till kropp och själ. Men Sikarsbrunnen var gräfd
af Jakob. Din brunn kan vara gräfd af Moses, ja kanske
af Paulus eller Petrus. Men ditt öskärl bär du själf med
dig, själf upphämtar du ditt vatten; allt beror på din bön,
din tro, ditt allvar. Din törst blef aldrig släckt, ty du
har ännu icke druckit af det vatten som Jesus själf gifver.
Vänd dig mot honom med ditt hjärtas begär och med
glädje vill han gifva dig, såsom han gaf denna kvinna.
Sikarsbrunnen var djup, så kan din ock vara. Skön konst,
musik, poesi, filosofi äro djupa brunnar ofta med godt och
friskt vatten, som dock blott ett fåtal äga kärl af sådan
beskaffenhet att de därur kunna hämta något. Äfven efter
detta vatten blir man dock törstig igen, ty det kan ej
släcka själens innersta törst. Men det vatten Jesus gifver
är först och främst lika åtkomligt för alla och blir en
springkälla till evigt lif inom den som dricker det. Måtte
därföre, jag önskar det ännu en gång, Jesus finna dig och
du honom.
Min andra fråga lyder: Om du druckit af det vatten
Jesus gifver, har ock du sökt föra någon annan till detta
välsignade vatten? Ännu sopar Jesus efter borttappade
penningar. Vill du låna dig såsom kvast i hans hand?
Själf passar du icke till sopare, men till kvast torde du
duga, om du vill låta Herren kvista af dig litet och sänka
dig ned mot golfvet och smutsen, där de borttade
penningarne ligga. O, huru många penningar, fruktar jag, har
jag icke skrämt ned i någon oåtkomlighetens springa, då
jag försökt vara både kvast och sopare! Jag vill bedja
Gud att jag må få vara det enda, jag möjligen duger till,
en kvast i Herrens skickliga hand. Måtte min Herre kunna
bruka mig! Må jag vara så mjuk, att Jesus kan använda
mig, då det gäller ett varsamt letande efter en förlorad
själ! Låt oss, min broder, bedja Jesus därom att han själf
gör oss passande för sitt bruk!
S. E. H.
STfÄMÖMÅ.
Vinterkvällen var klar och kall,
stillhet rådde i nejden all;
hvilans timme var kommen.
"Doft, som vore det långt ifrån,
hördes ljudet af världens dån;
hjärtat stämdes Ull andakt■
Lutad stod jag mot furans stam,
såg, hur högt öfver bergets kam
stjärnorna stego och brunno;
och jag tänkte, hvart ljus, som gled
fram däruppe på ändlös led,
var ett himmelens öga.
Hvarje ljus var ett löftesord —
skänkt af Herren åt syndfull jord
svar på barnsliga böner;
trygg jag kände mig vara då:
Herrens löften alltid bestå,
såsom stjärnorna de lysa.
Ack, hur dyster blefve hvar natt,
om ej stjärnorna Herren satt
uppå himmelens fäste!
Jjck, hur dyster blefve vår jord,
om ej Herrens heliga ord
lyste i världens mörker!
Brinnen, brinnen 7 stjärnor klart!
Nattens timmar försvinna snart,
sen kommer dagen den ljusa. —
Lysen löften från Herren Gud,
tills vid klangårsbasunens ljud
solen uppgår för evigt!
Vinterkvällen var klar och kall,
stillhet rådde i nejden all,
stjärnorna stego och brunno;
och jag tänkte, hvart ljus, som gled
fram däruppe på ändlös led,
var ett himmelens öga.
E. D—lm.
— 21 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
