Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nutidens utsikter för de unga att kämpa sig fram och lyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sagt med William James: »I haven rätt
att tro, om I viljen». Nu kan det sägas som
fordom: »Himmelriket är nära», särskilt nära
vår tids ungdom. Ty nu står den levande
Frälsaren såsom den främste — icke teologiska
läror, icke en förkonstlad livsförning. Vad
behövs då för att lyckas? Trons språng i de eviga
fadersarmarna! Viljans hela överlåtelse åt
Honom, som på Golgata uppenbarade sin
Faders hjärta och öppnade en ny och levande
väg in i det allra heligaste.
Men fattar jag frågan så: Hurudana äro
utsikterna för nutidsungdomen att skapa sig
en tryggad ställning, att bygga ett eget hem,
då blir svaret ett annat. Man lär icke för
skolan utan för livet. Vilka dörrar öppnas, då
studierna och förberedelserna i övrigt äro
avslutade? Det är trängsel på »den lärda vägen».
Det är överbefolkat på »manschettyrkenas»
område. Men vad som är ännu värre:
Industrierna, de yrkesskickliga arbetarnas
arbetsfält är en lika osäker grundval som
jordbruks- och grovarbetets i många fall. Men de obrukade
musklernas ägare finnas kvar och svälta — eller
underhållas genom provisoriskt
nödhjälpsunderstöd. Den arbetslöse har i många
fall ej blott förlorat sitt arbete utan också
det undermedvetna hopp om bättre tider,
som eljest under ekonomiska kriser uppehållit
de kämpande.
Vår tids ungdom ser detta tillstånd av
osäkerhet, och framtidshoppet får svårt att
andas. Företagsamheten får ingen viljestyrka.
Vad fordras det för att lyckas i dessa tider?
Visst måste det finnas redobogen, målmedveten
vilja och vakenhet inför de arbetsmöjligheter
som erbjudas. Men därtill fordras
att kristet förvaltareskap, förenat med
förnuftig produktionsordning, tar ledning av
utvecklingen, så att största möjliga
allmännytta utvinnes av de tekniska framstegen.
»Produktionen är till för människans skull,
icke människan för produktionens», kan man
säga med en förändring av Jesu ord om
sabbaten. Det måste finnas en väg ut. Kristi
kyrka får ej uppgiva förvissningen om att
denna nöd kan övervinnas. Jesu hoppfulla
tro på, att en seger över det onda i ett enstaka
fall är ett bevis för att »Satan fallit såsom en
ljungeld från himmelen» må vi tillägna oss.
3. F. rektorn, dr C. E. Benander.
Radikala förändringar ha skett på alla
områden i livet under de omkring sextio år som
jag med egen iakttagelseförmåga och erfarenhet
kunnat följa utvecklingen. Utsikterna för
ungdomen att kämpa sig fram borde vara
mycket ljusare nu än förr. Utkomstmöjligheterna
äro flera, arbetet lättare och
förtjänsten flerdubbelt större. Men anspråken på
livet ha ökat till den grad, att det synes vara
långt svårare nu än förr att få dem
tillfredsställda. Mera allmänt, än vad som nu är fallet,
förstodo de unga för en mansålder sedan, trots
sina små tillgångar, konsten att försaka och
spara. Nutidens ungdom med sina bättre
resurser skulle slå sig fram bättre, om den gjorde
till regel att leva under och icke över
inkomsterna, övade konsten att försaka och spara.
Nu som alltid är sann gudsfruktan den mest
betryggande förutsättningen för framgång och
livslycka, ty »gudsfruktan gagnar till allt».
4. Med., och fil. dr Henrik Berg.
1. Kampen, för tillvaron är mycket svårare
nu än för 40—50 år sedan. Att gå studievägen
utan kapital och utan avgjord studiebegåvning
är knappt tillrådligt.
2. Svaret på frågans andra del är mycket
enkelt: industrimagnaten Johan Bernströms
valspråk Bed och arbeta är bästa lösningen av
frågan.
5. Med. dr Jakob Billström.
Näst efter min samtids föräldrageneration
ha väl inga haft så goda utsikter i ungdomen,
som just den tid jag tillhört, och kanske utom
i början av 1700-talet få haft det så svårt som
den nuvarande ungdomen.
»Vad som fordras för att lyckas», var den
andra frågan. Man lyckas aldrig, men man
bör sträva oavlåtligt mot vad man anser för
de högsta värdena.
6. Rektorn teol. dr Manfred Björkquist.
Den yttre livskampen har utan tvivel
blivit hårdare. Förr kunde man efter slutad
utbildning med tämligen stor visshet hoppas på
arbete och utkomst inom rimlig tid. Den inre
livskampen har ock försvårats på väsentliga
punkter. Många stöd har rubbats — hemmets,
sedens, den kristna livsåskådningens. Desto
nödvändigare är det för den unga människan
att få ett inre fäste i en levande gudsgemenskap
och att få en andlig hemort i den kristna
församlingen. Många unga frestas att ge upp, då
de känna sig obehövliga i denna värld och då
de tycka sig finna att deras livsöde är
likgiltigt för alla andra. Då behöva de få näring
av den upplevelsen att de icke äro likgiltiga
för den uppsökande Frälsaren och att omkring
Honom finnes ett brödraskap, där varje
stackars människa finner sig omgiven av trogna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
