Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fosterländsk bragd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOSTERLÄNDSK BRAGD.
15
under den tillryggalagda fjällfärden utgjort mitt
dagliga bröd. Snart var jag också på väg till
nybygget.
Ett par barn fingo snart syn på mig.
Genast satte de af mot stugan för att rapportera
min ankomst. Men som deras
fortkomstledamöter icke tilläto någon kraftigare språngmarsch
— barnen voro respektive fyra och två år —
var jag framme lika fort som de.
Endast hustrun var hemma. Hon var
sysselsatt i köket, som var fyldt af en doft, hvilken
alldeles bestämdt underrättade om, att det var
torsdag — ärternas och pannkakans af alla stånd
och åldrar så älskade dag.
Min begäran att få dela deras måltid
framkallade ej några husmoderliga ursäkter i den
allbekanta stilen, att det vore så tarfligt o. s. v. Hon
bad mig blott sitta ner inne i stugan tils hennes
man komme hera till middagen. Det skulle ej
dröja så länge.
Hon såg så treflig och duktig ut.
Säkerligen var hon tjugofem år åtminstone, men det
låg ändå något nästan flickaktigt öfver henne.
De båda barnen höllo henne i kjolen och gjorde
inga ansträngningar för att lägga band på sin
nyfikenhet rörande min person, ehuru det
tydligen ej ansågo tiden inne för stiftandet af en
närmare bekantskap.
Snygt var det i köket, snygt i stugan.
Möblemanget var enkelt, synbarligen hemgjordt. Det
var af furu: i köket omålad t, i stugan
öfverdra-get med någon fernissa i träets naturliga färg
och försedt med några lister i brunt, som gaf
det hela en viss karaktär.
Prydnadsföremålen inne i stugan voro få,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
