Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fosterländsk bragd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FOSTERLÄNDSK BRAGD.
29
här fins det då inte något dåligt sällskap, som
kan fördärfva dem.»
»Nej, vi rå om dem helt och hållet, och Saxon
kan tro, att det är något roligt att ha dem. Jag
vet inte, hur det annars skulle gå för mig, då
Karl ibland är borta hela långa veckorna. Och
han är lika kär i dem som jag. Om han arbetar
här hemma, så följa de honom öfveralt.
Annars är det något till glädje på ömse håll, då
han kommer hem.»
»Ja, det är roligt att arbeta, då man har
någon att arbeta för, och roligt att komma hem,
när någon välkomnar en. Det fins många
stackare, som sakna båda delarne. Städerna framför
alt skapa sådana olyckliga existenser. Ni rå om
edra barn helt och hållet, sade ni. I städerna
är det mycket, som drager föräldrar och barn
från hvarandra. De bli främlingar för
hvarandras tanke- och känslolif, främmande för
hvarandras intressen. Och det är galet. Ett släkte,
som ej bygger vidare, där det föregående börjat,
hänger ju med hela sin tillvaro i luften.»
»För oss ställer sig allting i detta fall så
enkelt, att vi icke komma att tänka på, huru
andra kunna ha det. Yi sträfva för barnen och
de veta det. Så snart de bli så stora, att de
kunna hjälpa oss, begynna de med det. Och
när vi gjordt vårt färdigt* blir det deras tur att
taga vid.»
Du stora lycka, du lifvets fullhet, hvad det
är roligt att någon gång få möta dig i hela din
makt och kraft!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
