- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Första delen /
58

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Modern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

antågande,» svarade den gamla, och det tycktes dervid
som hon med afsigt velat förtiga slutet af sin dröm.

Birger satt en stund tyst och såg framför sig; der-
efter lyfte ban upp hufvudet och sade: »Men örnens
afföda, din ätt, min moder, har ändå bunnit till tin-
narna af templet, och den, som en gång hunnit dit,
bör der qvarblifva. Faller han derifrån, så var han
icke värd silt rum derstädes.»

Sedan fru Ingrid gått till sina rum, stannade de
båda männerna ännu en stund qvar i salen, der Birger
sade sig vilja undfägna sin frände med Bjelbo-mjöd, i
hvars brygd dess egarinna var lika berömd, som hon
var för sin djupa vishet och sitt höga sinne. »Hvad
tänker du väl,» frågade han, »om min moders yttrande
öfver berr Sune Folkesson och hans kloster-rof? Var

väl det brottet verkligen så stort, som fru Ingrid tyc- ”

kes anse det, och kan icke kärleken förmildra något af
dess straffbarhet, så att den stränga vedergällningen
icke derföre behöfver förfölja äfven hans ätt och sjelfva
de menlösa tärnorna, hans döttrar?»

»Min frände är äldre och klokare än jag; han vet
bättre hvad som kan vara mer eller mindre brottsligt
inför Gud och lagen.»

»Men säg mig ändå din tauka.»

»Om min frände vill höra en ung mans mening, så
bör jag säga den sådan hon framställer sig för mitt
sinne, äfven om hon icke är sådan hans år och högre
insigter kunna gilla. Jag tänker då, att ett rof alltid
är ett brott, att ingen kärlek ursäktar ett sådant, och
all det icke var någon sann kärlek, när den kunde för-
leda dertill. Hade han på ärligt riddersmannavis bru-
tit lans för sin käresta, och hon med fri vilja följt ho-
nom, sedan han nedlagt sin motståndare, så hade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:37:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free