- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Första delen /
65

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

Här afbröts samtalet af en tjenare, som med myc-
ken brådska instörtade, förkunnande, att herr Birger,
Sveriges jarl, begärde inträde hos hans eminens.

»Hans nåd, herr jarlen!» gick det som ett sorl ge-
nom hela församlingen, och prelater och prester sågo
med förvåning på hvarandra.

»Hvem skulle ha trott honom så nära» sade erkebi-
skopen, och såg på kardinalen, som icke heller syntes
rätt belåten med det förnäma besöket. Man hann lik-
väl icke hemta sig från sin förvåning och något öfver-
lägga om mottagningssättet, ty dörren slogs upp och
den anmälde, som icke ansåg sig behöfva vänta någon
tillåtelse, inträdde. Alla stego upp, och kardinalen
gick den nykomne till mötes med all den artighet, hans
lands seder lärt bonom, men tillika med den värdighet ,
som medvetandet af hans höga rang och apostoliska
beskickning ingaf honom.

»Den helige Petrus vare lofvad, som låter en sådan
ära vederfaras mig, en ringa ordets tjenare, att få emot-
taga landets förnämste man under det tak, der jag sjelf
åtnjuter gästfrihet!»

Jarlen afbröt det flödande talet med orden: »Jag
kommer, drifven af mitt hjertas åtrå att undfå er väl-
signelse, högvördige herre, hvilken jag skattar lika med
vår heliga kyrkas öfverhufvuds, i hvars stad och ställe ni
här uppträder» och dervid böjde han ett knä för kardi-
nalen, som lade sin hand på hans hjessa, sägande: »Frid
vare eder, min ädle son, och med eder frid öfver det
land, hvars styrelse hvilar i edra väldiga händer!»

Efter denna ceremoni, hvilken de båda handlande
personerna ej syntes betrakta som något annat, tog jar-
len, utan att afbida sin värds bjudning, plats i den
stol, erkebiskopen lemnat, makade ’den närmare till

Junker Carl. DÅ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:37:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free