Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
förskräckelse hos de högre uppsatta. Man kunde ej för-
neka den apostoliska skrifvelsen, men man vände sig
mot talarens person och förebrådde honom, att han ville
utså hatets och splittringens säd i den kristoa jorden,
och utsätta kyrkan för spott och spe af verldens barn,
när han inför dem omrörde dylika scandala. Skymf-
ord och smädenamn vexlades å ena och andra sidan,
och tvisten hotade att urarta ända till handgripligheter,
hvilka likväl afböjdes, då mäster Lars, med sin genom-
trängande röst, ropade:
»Den helige Frälsaren sade en gång: Jag hafver
gjort mill hus till ett bönehus, men J hafven förvand-
lat det till en röfvarekula! Det var likväl endast vex-
lare och säljare, till hvilka han ställde denna förebrå-
else, och dem han utdref ur templet. Hvad skulle han
väl då hafva sagt, om han sett tempeltjenarne sjelfva
oskära det heliga rummet med gudlösa trätor och skymf-
ord, som låta illa i sjelfva trälens och stafkarlens mun?
O, J vrångsinte och öfverdådige, hållen upp och betän-
ken ej blott hvad Herrans huses frid tillhör, utan äfven
hvad eder egen frid tillhör! Ett sådant lefverne, som
här föres, det är ett sannskyldigt scandalum, hvaröfver
både klerk och lekman måste blygas!»
Det kraftiga tilltalet hade önskad verkan. Man såg
på hvarandra flata och rodnande öfver huru långt man
Jåtit sig hänföras. Pater Eusebius, en benediktiner-
munk, uppsteg för att råda tll sämja och enighet,
hvarvid han, till bevis för det ogifta ståndets fördelar,
isynnerhet framhöll klosterlifvets behag; men i anseen-
de till den afund och misstro, som rådde emellan mun-
karne och det öfriga presterskapet, hvilket fick draga
den egentliga tungan af kyrkotjensten, retade hans lof-
tal sinnena, i stället all lugna dem, och man skildes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
