- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Första delen /
123

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Helgonet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

namn så ske, men stlängen då väl igen, att han icke
slipper in, utan värjen er sedan manneligen emot ho-
nom sjelf, liksom ni gjort emot bans anhang, de leda
snapphanarne.»

Sedan han betraktat jarlen, hvilken log åt hans för-
sigtighet, ehuru han ej kunde tadla henne, och räckt
-honom sina händer att trycka och sina vapen att vid-
röra, sade han, i det han höll fast handtaget i Bir-
gers svärd: »Ja, den ädle herrn bär det heliga korsets
"tecken på sin goda glaf, och det aktar sig nog satan
för. Välkommen då, kära herre, och välkomna ni
.alla, ärlige män! Har Gud fört eder helbregda öfver
isen, som jag knappt trodde skulle bära en kråka, än
mindre en hel hop jernklädda bussar, så kan hvar och
en se, att han är med ert förehafvande, och att det är
börjadt i en god stund.»

»Nog, nog med tal, trogna gråskägg! Släpp oss in
i värmen; den kan just behöfvas, helst vi icke länge få
stanna qvar.»

»Nej, nej, det tänker jag väl, men åtminstone öfver
natten. Trångt är här väl, men är sämjan god, så är
väl rummet stort nog.»

»Natten är en god tid, gubbe, för den som vet hvad
stunden är värd och vill undgå spejarens lurpass. Så-
ledes en stånka öl, om du har något qvar, och en bit
af hvad huset förmår, i fall det förmår något — och
vill du sedan följa mig, så är det mig kärt; hvarom
icke, tager jag med mig så många af dina män, du kan
undvara, ty jag måste snarligen härifrån.»

Gubben gjorde stora ögon, men då jarlen sade ho-
nom sina skål, försökte han ingen invändning, utan
förklarade sig beredvillig att följa honom med alla af
besättningen, som ännu kunde bära vapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:37:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free