Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Prestdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
. Ja, det är besynnerligt, och nu först kommer jag
att tänka derpå. Mäster Lars utöfvar sitt emhete lika
obehindradt, äfvensom med lika värdighet, som allt
tillförene. Ingen tillvitar honom någon synd, lika litet
som hans embetsbröder, och likväl skulle det tyckas,
som om hans barn borde vara i synd födda. Äro de
det, huru kan han vara en rättskaffens ordets tjenare?
Och om han är en sådan — och ingen lärer påstå nå-
got annat — huru kan ett fel, som icke fadern föröf-
vat, tillråknas barnen? Detta är åter en motsägelse,
som mitt förnuft icke mäktar lösa.»
»Det är ingen motsägelse, junker,» sade Herbert;
»det är den rena och dagsklara sanningen, som man
endast behölver se rakt i ansigtet, för att öfvertygas.
Jag måste ändtligen utsäga det, om ni än alla skulle
vredgas på mig och anse mig för ett verldens barn,
men hela den der tillställningen, med förbudet för pre-
ster att gifta sig och pratet om det oheliga i deras
äktenskap, är ingenting annat, än de romerska svart-
rockarnes funder, att bereda icke Guds rikes, utan sitt
eget rikes förkofran och makt. Hade herr Birger va-
rit qvar i Skenninge, så hade han slagit handen i bor-
det och sagt punkt, och väl hade det varit för oss
alla, ty han såg nogsamt hvartåt det lutade. Och
ehuru högt jag älskar min goda systers lycka, och ehuru
mycket jag skattar vår ädle junker, så hade jag — må
Guds moder och min moder Elin förlåta mig det! —
så när önskat, att han aldrig kastat sina ögon åt det
hållet, ty då hade den smilande rödkåpan icke kunnat
nyttja hans samvetsgrannhet till häfstång för sina onda
Anläggningar, och junkern hade då frambärdat i hvad
hans goda vett genast sade honom, och blåst bort det
svarta sällskapet ut omkring bygden igen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
