Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Korståget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
VI
Korståget.
I prestgården rådde nu åter den enighet, som någon
tid synts flyktad derifrån, och en glädje, som aldrig
berrskat der sedan sonen Herberts födelse. Ingen kunde
minnas, att man förr selt mäster Lars så munter, så
godsint och vänlig, eller hustru Elin så talsam och
förtrolig i sin mans närvaro. Det var ett lif, en rö-
relse, en omvexling i den dagliga enformigheten, som
ej blef utan inflytande till och med på tjenstfolket, och
spridde sig jemväl i socknen. Husfadern var icke mer
inskränkt till embetsgörvumålen och sin läskammare, en-
dast vid måltiderna sammanträffande med de sina och
med dem vexlande några enstafviga ord öfver husets
angelägenheter; han hade ett stundligt sällskap med
sin son och sin blifvande måg, med hvilka det öfverla-
des om tidens händelser, om dagens nyheter och hvad
som vore att göra både i det allmänna och det enskilda.
Modern kom ofta in, för att fråga och hemställa om
än det ena, än det andra, blandade sig stundom äfven
i samtalet, och yttrade en mening celler anmärkning,
utan att af mannen tillrättavisas för sin närgångenhet.
Sjelfva Ragnild syntes till och med någon gång i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>