Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Korståget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
gömma sig undan för dagen, att de sökt sig en fristad
här i den mörka lunden och likasom dölja sitt anlete
för ljuset, medan detta fritt och klart beskiner de
kristna templen? I alla väderstreck höja sig sådana;
och man kan på vägarna knappt gå elt steg, utan att
stöta på en bild af något helgon. Låt då den fattige
Thor vara i fred här i sin enslighet. Han är ju för
öfrigt så murken och maskstungen, alt han sannerligen
icke tycks hafva många år qvar att lefva på. Våra
barn skola säkert icke mer finna något spår efter ho-
nom, och när stolt Ragnild en gång förer hit sin full-
vexla dotter, skall ingen veta, hvar den gamle, skäg-
gige dunderguden stått.»
. »Alltid sticker den verldsliga menniskan fram hos
dig, Herbert,» sade modern, men syntes likväl lugnad
genom sonens anmärkning, att belätet tydligen lutade
mot sitt fall, under det domkyrkan dagligen pryddes
med nya och herrligare bilder, och kyrkorna på lands-
bygden äfven tidt och ofta förbättrades och förskönades.
När man återkom till källan, krusades hennes yta
liksom af en vindfläkt, ehuru ingen sådan kändes uppe
i luften. »Det är,» ropade Ragnild. »engeln, som ned-
stigit och vidrört valtnet, liksom han fordom vidrörde
Betesdas damm! Se, Carl, se, min ädle vän, Guds
moder har skickat honom till ett tecken åt oss, att vi
ej skola misströsta, det hennes Sons heliga sak skall
segra och hedendomens dimmor förskingras och den
sanna tron bli lefvande i alla hjertan! Låt oss dricka
af det signade vattnet och två oss dermed, och tacka
vår fru för hennes godhet!»
Hon gjorde genast hvad hon sagt, och hennes mo-
der och trolofvade skyndade att följa henne. Då Her-
bert något dröjde, sade bon till honom: »Vill mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
