Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Härfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
fHjärfärden.
(OM i Welskland, säger ni, min vördige fader,
känna verkligen alla menniskor, alt de, som äro satte
all styra dem, aldrig skulle gå i Jand dermed, om de
måste taga tio Guds bud lika strängt i akt, som me-
nige man ?» sade Birger till biskop Kol, som satt midt-
emot honom vid ett litet bord i en hörnkammare på
Årstad. »Men förgät icke bägaren,» tillade han, i
det ban stötte till biskopens med den, han sjelf höll i
handen. .
»Som jag sagt, hans nåd; derom är i mitt fädernes-
land — jag ville säga i Italien, ty jag har nu icke
något annat fädernesland, än detta välsignade land, der
jg, en ringa kyrkans tjenare, blifvit satt till en af
dess herdar — i Italien är det ett ordspråk, som väl
icke är god latin och icke beller god italienska, men
som ganska väl säger bvad som dermed menas. Det
heter nemligen: qvi nescil inganare, nescil regnare.
Men den nådige berrn är ju bevandrad i de gamle Ro-
mares tungomål ?» -
»Så mycket, lärde herre,» svarade Birger, »att jag
kan tyda de der orden. Det är ju: den som icke förstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
