Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Giljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
korta ord sagt henne sitt farväl; och hon tackade ho.
nom derföre; men så snart fartygen lagt ut och be-
fälhafvarens omsorger ej mer påfordrades, utan färden
gick sin jemna gång, skyndade han upp på skeppets
bakstam och stod der qvar, så länge något föremål
kunde urskiljas på landet, tilldess hans hjelmbuske
sjönk bakom de hvälfvande vågorna. Han -var det
sista, Ragnild sett af flottan, han var nu den sista och
enda tanka, som sysselsatte henne. . Den objudne föl-
jeslagaren förekom henne således nu dubbelt oläglig.
Modern, sjelf alltför betagen genom afskedets smärta,
sökte väl i hennes ställe besvara den fremmandes yt-
tranden och frågor med ett och annat enstafvigt ord,
som höfligheten aftvingade henne; men snart nöjdes
han icke dermed, utan vände sig omedelbarligen till
Ragnild, så att denna omsider icke kunde undgå att
svara bonom. Hon gjorde det dock på ett sätt, som
hon trodde skulle för alltid afbryta samtalets fortsätt-
ning. .
»Vi alla,» sade hon,’ »hafva med ’de bortseglande
skeppen förlorat någon kär vän eller anhörig, och det
är vår pligt, att nu bedja till Gud för dem och deras
vigliga företag. Vi hafva således ingen tid och intet
ledigt sinne för verldsliga ting, helst för något så rin-
ga, som den obanade vägen eller middagens qvalm.
Förmodligen har den ärlige herrn äfven någon anför-
vandt bland Guds stridsmän, för hvilken han behöfver
bedja, och om han dertill önskar vårt svaga bistånd,
skola vi anse för en kristendomens pligt, att förena
våra böner med hans.» -
: »Nej, sannerligen,» svarade mannen med ett halft
smädligt löje, »jag med något sådant vill besvära en
så fager tärna. Böner får jag ändå höra tillräckligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>