Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Giljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55.
Gutlorm begärde alt få se henne och säga henne farväl
för någon tid. Mäster Lars svarade: »Det skall hon
icke undandraga sig, herr Guttorm, ty det vore orätt
af henne, alt icke unna en sjuk den trösten, att få
lätta sitt hjerta med ett tack och ett gudsfred åt sin
sköterska; men hon kommer endast med det vilkor, att
inga andra ord gå öfver edra läppar, än sådana, som
det höfves en ädling att talx till en annans ärbara fä-
steqvinna och henne att höra.»
Guttorm lofvade det vch höll sitt löfte, churu, som
man väl märkte, icke utan möda, tryckte hennes hand,
som hon ej ansåg sig böra neka alt räcka honom, och
sade: »Haf tack, fagra tärna! Det är mig sannerligen
en sorg, alt ej längre få hugsvalas af din åsyn, men,
lack vare din trogna vård, jag hoppas väl blifva frisk
igen, och då skall jag än en gång tacka dig.»
Han bars bort, och när båren icke mer syntes till,
drog Ragnild en djup suck och sade: »Tror icke min
hder, att den botöfning, jag nu i sex veckor underka-
stat mig, skall något tillräknas mig af Guds moder?
Den har åtminstone varit svår, och så tungt kan det
ej vara, att barfotad och iklädd en tagelskjorta vandra
till de heligas grafvar.»
»Jo, du fromma dotter,» sade mäster Lars, i det han
med välbehag lade sin hand på hennes hufvud, »jag
Iror, alt du dermed: förvärfvat dig aflat för åtminstone
några års svaghetssynder, ty du har utöfvatl ett krist:
ligt verk mot en man, som åtminstone ej var din vän,
och Gud har uppskrifvit det på din räkning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
