Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Asadyrkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=—m « > -
sm ma Sr rön
57
svåger Herbert. Honom tillkommer största delen af
de Ioford, herr jarlen täckts slösa på mig.»
»Alltid så blygsam bb» anmärkte Birger, »men du kan
nog ha rätt, att med en sådan der underhöfvitsman ,
som den gossen, är en bra karl verkligen. i stånd att
uträtta något. Hade jag haft en dylik nere i Calmar
hos den gamle Stig Gudmarsson, så vore han kauske
också redan här med. sina skepp; men nu ser det ut,
som om vi skulle få vänta på honom.»
Jarlens förmodan: sanvades också, ty först ålta da-
gar senare anlände den småländska fördelningen. Tå-
lamodet var nära att förgå’ hos jarlen, och blott Inge=
borgs och barnens närvaro. kunde lugna hans’ sinne
och förkorta den odrägliga väntningstiden.
En afton, då ban stått på däcket, oroligt spejande
söder ul, om icke de efterlängtade skeppen skulle: sy-
nas till, ställde hans hustru sig vänligt vid hans sida
och lade handen på hans panna. »Tillåter icke min
herre,» sade hon, »att jag stryker bort molnen på min
bimmel — så kallar jag denna panna, ty den him-
len tillhör mig allena? Guds moder gifve, att jag
likaså kunde förjaga alla dem, som någonsin vilja lägra
sig på ditt sinne! Men det måste jag öfverlåta åt hen-
ve, den heliga vår fru, till bvilken jag beder natt
och dag, att hon målte vaka öfver dig med dubbel
buldhet, när jag icke mera får göra det.»
»Du goda qvinna,» sade Birger med en rörelse, som,
man sällan träffade hos honom, »vet du väl hvad som;
i dessa dagar mest bekymrat mig? Det är den tanken;
all så många käcka män se mig här hugnas med ditt.
sillskap och ditt kära umgänge, och likväl plågas af
00 öfver den förlorade tiden, och de, som äro ensam-
me, långt skilda från de sina, buru skola de då bära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
