- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Andra delen /
64

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Asadyrkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

” 64

Honom, från hvilken allt godt kommer! Se endast der-
borta, der komma de!»

»Hvilka?» frågade jarlen. »Jag ser ingenting.»

»De väntade skeppen från Calmar! Se, den ena
mastloppen sticker upp efter den andra; tio, tolf, fem-
ton, sjutton — snart blifva de oräkneliga, men det är
de, det kan ej vara några andra. Der utbreder hela
flottan sina segel!»

»Ja, så är det verkligen,» sade Birger; »ditt unga,
skarpa öga hann längre, än mitt skummare och kort-
syntare. Nu ser jag dem äfven, och vinden gynnar dem;
innan aftonen äro de här! Men jag måste fara dem
till mötes. Ambjörn Månsson» ropade han till böf- iu,
vitsmannen på sitt drakskepp, »låt hissa seglen! Vi XY
skola försöka att träffa dem på halfva vägen.» ;
’ Hans befallning åtlyddes, skeppet kryssade nedåt
Östersjön. Stig Gudmarsson, som anade afsigten, höll
ned emot den stolte kryssaren, hvars gyllne framstam
praktfull glänste i aftonsolen, och från hvars topp en
bred blå vimpel svajade. Snart voro de hvarandra så
nära, att han kunde låta sätta ut en båt ock ro sig
ombord till jarlen.

»Du har dröjt länge, min käre fader Stig!» ropade
Birger emot honom. »Men jag vet, att viljan har var
rit god.»

»Det må eders nåde ingalunda tvifla på,» sade det
gråhårige höfvitsmannen, »och jag kan med visshet
säga, alt hon varit det hos alla andra mina män. För
mågan svarar likväl icke alltid deremot, och den gifver
Herran efter sitt behag. : Folket kom sent från vår-
arbetet, träden voro ej lätta att forsla fram ur skogarna, |
och när skeppen voro i ordning, hade de ännu icke
fullt upp med ätliga varor för färden». ..-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:49:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free