- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Andra delen /
83

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Asadyrkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

vDu tar felt, fader,» svarade Carl; »jag beder dag-
ligen till allas vår Gud, att jag till min invertes men-
njska måtte blifva en sann kristen, och just derföre
aktar jag ärans bud och fädrens goda seder. Adla och
högsinta voro de, fastän de icke kände den rätte Gu-
den; men huru mycket mer skulle de icke varit det,
em de blifvit förda, till hans kunskap!» .

»Le må jag åt gossens tal,» återtog den gamle, »men
icke skall jag fördöma honom, för det han icke förstår
bättre. Dock, hör mig vidare:

»Då jag ensam färdades bort från hemmet, då bör-
hade jag småningom tänka i mitt sinne: kanske bar du
likväl orätt, och hvad du sett af kristendomen hos
083, är endast det sämsta deraf, uppfyldt med de svarta
männernas funder. Många hafva ju funnit tröst och
hugsvalelse hos den hvite Guden, och det är således
möjligt, att han är den sannskyldige Balder, fastän
hans lära endast kommit till oss. orenad och förfalskad.
Jag vill pröfva först och sedan döma. Jag tog vägen
genom Biarmaland. Der var det som hos oss, der
kämpade landets gudar mot den nye guden, hvar och
en hade sina anhängare, den ena icke bättre än den
andra, men alla ändå värre än hos oss. Slutligen
kom jag till Miklagård, och blef der en underhöfding.
för wåringarne. Här, tänkte jag, har kristendomen
för många hundrade år sedan slagit rötter; här måste
hon hafva burit sina bästa frukter, i fall några sådana
kunna vexa på dess träd. Veten J väl huru jag fann
delta kristna folk, ifrån trälen ända upp till kejsaren
och hans tbignarmän? Det var ett lumpet pack, utan
mod och styrka i armen, utan tro och heder i bjertat.
Falska och bedrägliga som räfvar, snikna som iglar, plad-
drande som de brokiga fåglarna, hvilka deras qvinnor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:49:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free