- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Andra delen /
115

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Landstigningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än bir

de!

uid
5 br
lödir
ia
mill

ae
dv

115

vesa. »Om hafvet slukat så många, som Tiakkan sä-
ger, bur gräslig måste icke då deras myrstack hafva
varit, när de första gången drogo ut! Se, hur der
hvimlar ute på Nekkis tak, som när man rörer bland
myrorna I»

Denna anmärkning gick igenom lederna, och män-
nen sågo betänksamt på hvarandra; men Wuori ropade:

»Skönt, att de äro så många! Så mycket fler få vi
alt slagta, och deras stålvapen skola innan aftonen
pryda våra kämpar, och deras klädeskjortlar blifva väls
komna bruddrägter. åt våra tärnor.»

Nu hade de svenska härskeppen hunnit till höjden
af klippan, och ordnade sig å trenne leder. Tawasterne
rostade sig att emottaga dem; men just som de vän-
tade att se dem anlöpa in emot viken, gjorde alla skep-
pen en vändning till "höger, lade bi och styrde med en
frisk vind söder ut, samt försvunno snart bakom nä-
sta skär. Här stodo nu de bestörta männen handfall-
nå och sågo på hvarandra.

»Hvar är segern ?» frågade den ene; »hvar är bytet?»
frågade den andre och stötte harmsen sitt spjut i jor-
den, så att det brast sönder mot en sten nedunder
ytan.

»Ohto har slagit dem med ångest och bäfvan!» ropa-
de Lalli; »de kunde icke fördraga åsynen af Suoma-
lisets vapen, de fruktade sig och flydde.»

»Men oss hafva de dock undkommit!» ropade Wuori
förbittrad, »och icke lyser Paiwä i dag öfver det blo-
diga slagtfältet och badar sina strålar i de slagnes blod
och fröjdas, när han ser sin bild i männens blanka svärd.
Med blygd och vrede stå vi bär och se huru fienden
skrattar åt vår vanmakt. Eller skola vi kanske gå efter
honom och bjuda honom på envig nere i Neckis sal?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 22:49:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/2/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free