Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Sagoberättaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
»"Jag vet det och ännu mer,” genmålde hon, ”t$
jag vet huru dina bekymmer skola lindras. Möt mig
hår i lustgården nästa fredagsnatt, just då den fulla
månen gått i silt nedan. Då vill jag säga dig hvad
du önskar erfara. Lemna mig nu, men se dig icke
om, och låt ingen veta, att du här träffat mig.”»
»Konungen gjorde som tärnan bjudit. Knappt hadé
han gått några steg, förrän drottningen, med några af
sina jungfrur, kom efter honom. Han trodde att de skulle
hafva sett den fremmande och nu ernade spörja honom
om henne, men ingen fråga undföll dem; drottningen
var mild och vänlig, som alltid, och konungen, som ej
var van att för henne dölja något, ville förtro henné
det underbara mötet. MHvarje gång, ban härtill öpp-
nade munnen, var det dock liksom en gråsten lagt sig
på hans tunga, och han kunde icke frambringa ett ord
i det ämnet. Han förstod slutligen, att det borde hål-
las hemligt, och försökte sålunda icke att vidare tala
derom.»
»När fredagen kom, ville konungen gå i bikt och
upptäcka för sin biktfader hvad som händt honom;
Men då inställde sig ett bud från denne, förmälande,
alt han låg illa sjuk af ett ondt skott i sidan, och
kunde ej begifva sig till konungsgården. Det vardt af-
ton, och konungen ernade icke gå ut i lustgården, eme-
dan ban fruktade, att något styggtyg kunde vara med
den sköna tärnan. Det blef sängdags, och konungen
lade sig på sitt läger vid sin husfrus sida. Då hörde
han det klinga så ljufligt, som af harposträngar, och
röster sjöngo: ”snart är det fullmåne, snart är det full-
måne!” Konungen väckte drottningen och frågade,
om hon ej hörde sången och harposlagen, men hon
hade ingenting förnummit och somnade genast åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>