Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bönen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nig
rig
och
Hu
för 6
alvar
då
la
ide?
1,
nl it
st
| mi
ägd
Up
hå;
ed,
ad
| gr
d
a
; [G
i
al
151
drabba tillsammans med fienden, först bereda väg åt
Guds stridsmän.»
»Jag tackar hans nåde,» sade Carl; .»det var verk-
ligen den högsta lön, jag kunde önska mig.»
»Jag skulle,» fortfor jarlen, »sälta din vän Herbert
vid din sida, men, ser du, honom kan jag icke um-
bära, ty jag kan icke vara öfverallt, utan måste hafva
honom till mitt tredje öga och min tredje arm. Du
blifver ju derföre icke förtrytsam på mig och icke af-
undsjuk på honom ?»
Skrattande räckte jarlen sin frände handen, som
denne tryckte med värma, hvarefter de skildes åt.
tta dagar senare, då ännu flera förstärkningar an-
ländt, bröt hären upp.
" Den ringa del af Tawasternes styrka, som räddat sig
undan träffningen vid Mustasaari, hade förenat sig vid
brädden af en skogsbäck, på så långt afstånd från den
svenska hären, att den der kunde göra sig säker för
alt icke förföljas. Dit samlades ständigt nya flyktingar,
men hvaraf flera voro sårade, utmattade och blott med
möda släpade sig fram. Nedslagenhet och bekymmer
röjde sig i allas anleten.
»Det var ett vackert barn Päiwä födde till verlden,»
sade Wuori, »och du hade alldeles rätt, vise Tiakka,
ått man icke borde prisa dagen förr, än man sett af-
tonen. Nu hafva vi sett den, och sannerligen föga skäl
hafva vi att prisa dess moder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
