Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Omvändelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
är halft förälskad i henne — i all tukt och ära, det
förstås, och så att min Ingeborg icke behöfver blifva
svartsjuk! Det vore en hustru för en krigsman! . ..
Men jag fick ju ändå icke veta hvar dina tankar egent-
ligen voro?»
»På den stora dag, som förestår,» svarade Carl. »Re-
dan hafva så många af våra fiender stupat, och snart
skola ännu flera falla, innan segern kan bli afgjord
för Guds sak, ty de förstockade lära väl icke med godo
låta säga sig och lyssna till fridens och försoningens
ord.» |
»Nej, nej,» anmärkte jarlen, »derpå är icke mer alt
tänka.» |
»Och så många själar,» suckade Carl, »skola då hem:
falla till den eviga fördömelsen, och wmenniskoslägtets
fiende skall fröjdas åt vårt verk! Det är gräsligt att
tänka derpåt» | |
»Men det är’ ju endast förtappade hednasjälar, på
hvilka ingen skada är, säger den vördige biskopen, och
alla andra svartkåpor med honom,» sade jarlen, icke
utan ett litet omdskefullt småleenåe.
»Ack, äro då icke äfven de skapade af samme Gud,
af honom utrustade med samma lemmar och samma
odödliga ande! Och denna flicka, som etders nåde sät-
ter något värde på, och som äfven jag skulle beun-
dra, om hon ieke vore en hedning, ty så skön, så Hl-
skelig, så ridderligt sinnad är hon, om hon nu äfven
omkommit, om hon gått samma förderfvets väg, som
hennes landsmän? Och om min broder Herbert, kan-
ske redan ingången i den eviga glädjen, icke fiuner
henne der .... Jag könner nogsant, att det skulle
för honom förbittra sältheten i sjeltva paradisets äng-
der, ty hans hjerta är hängifvet åt henne, och ett
sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
