- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Tredje delen /
26

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Läkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

»Det är pder härförare,» sporde Partalainen, »ban
som nu råder i landet?» a :

»Ja, och som är värd att göra det. Men böonom har
Gud satt till öfverhet och derigenom gifvit honem
många omsorger och tvungit honom att göra mycket
och låta mycket, som det verldsliga regementet förer
med sig. Han är en klok man och måste således hafva
rätt, eburu jag någon gång tycker, att det kunde vara
annorlunda. Men mig höfves icke att orda om hvåd
jag ej förstår, och sutte jag på maktens stol så högt som
han, så såge jag kanhända äfven åtskilliga ting på an-
nat sätt. Inför mig visar han ofta ett annat anlete,
än det han måste visa inför verlden, och hvad jag lä-
ser deri, det är stort och skönt och herrligt, och stun-
dom beklagar jag mannen, att han måste vara jarl.
Nu ser han sig likväl tvungen att tjuta med ulfvarna.
Han gör det så litet som möjligt, och endast nätt och
jemt så mycket som fordras, att de icke må slita sön-
der honom, ty dertill hafva de stor lust. Vore icke
detta tvång af preslerna på den ena sidan och rege-
mentsbestyret på den andra, så vore han symvertigen
ett mönster bland menniskor.»

»Kanske,» sade gubben, »är ban det nu så mycket
mer just derföre, att ban förstår lyda nödvändigheten
och skicka sig efter den onda.tiden. Vill ban göra
” ’benne bättre, så får ban icke börja med att slå henne
för skallen. Han dödar icke dermed hennes olater och
fördomar, men bon kunde lätteligen krossa honom och
derigenom gå i mistning af all den nytta, hans mogna
visbet kan bereda henne.»

»Nästan så har äfven han talat till mig,» sade Her-
bert, »och jag tror alt han har rätt, fastän jag ännu
är för ung och mitt blod för varmt, att kunna finna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 23:04:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free