- Project Runeberg -  Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf / Tredje delen /
39

(1847) Author: Anders Lindeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Konungavalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

ja, ban bar gjort mer, än han lofvat, och en bättre
man, näst dig, finnes icke i landet.»

»Du har rätt, Ingeborg, nu, som alltid, rätt, ty
bjertat talar från din mun. Ja, en bättre man finnes
ieke i landet. Jag gör intet undantag. Räck mig din
hard, Ivar! Haf tack för allt hvad du gjort, ty allt
war väl gjordt, allt, hör du!»

»Eders nåde gillar det således?» sade Ivar, i dét han
emottog jarlens framräckta hand och skakade den.

»Ja, ja, jag gillar det, och jag ber eder, gode herrar,
glömma de obetänkta ord, som undfallit mig. Dock
nej, glömmen dem icke, förtäljen dem gerna, och må
folket veta, att Birger, jarlen, talade af sitt uppblåsta
sinne några ’ oförståndiga ord, men :att. Birger Måne-
sköld rättat dem, önskande att derföre erhålla Guds och
eder tillgift. Äro barnen med?»

»De vänta blott på din tillåtelse att inkomma,» sade
Ingeborg. .

»Icke skall Sveriges konung begära af sin undersåte
lof att få visa sig inför honom. Sådant tillkommer
tvärtom mig.»

Han gick till dörren, slog upp den, fattade Walde-
mar vid banden och förde honom in midt i salen. Der
" böjde han ett knä för honom och sade:

»Jag byllar härmed herr Waldemar, Svea och Götha
lagligen valde konung, lofvar honom trohet och att, en-
ligt. Guds och svenska folkets vilja, i hans namn föra
regementet efter bästa förstånd och samvete, så att jag
inför hans och min Herre må derföre kunna ansvara
på den yttersta dagen. Oeh nu, son, helsa din fader!»

Ynglingen kysste Birgers hand, och denne slöt ho-
vom i sina armar. Tårarne stodo i. alla närvarandes
ögon, och Ingeborg fattade sin nrans händer, tryckte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 23:04:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/junkercarl/3/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free