Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Konungavalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
skap och gå tillbaka till Thor och: Oden, såsom mindre
stränga.»
»Saken är betänklig, » återtog Laurentius, »men kyr-
kan eger ju ej allenast -bindenyckeln, utan äfven löse-
nyckeln, och måste använda den hvar så behöfves.
När stort nödfall och kristlig kärlek fordrar, är det ju
icke förbjudet att om sabbaten draga oxen ur brunnen,
och för att ej äfventyra så många själars frälsning, får
’man väl se genom fingrarna med en och annan svag-
hetssynd.»
- »Alldeles, min värde medbroder,» återtog Kol; adet
heter ju också: skicker eder efter tiden, ty tiden är
ond, och jag tror derföre, att vi göra bäst, om vi, i
stället att ifra emot dessa vådliga torneringar, som vi
ej kunna hindra, tvärtom sjelfve bivista dem och se
efter, att allt der tillgår ordentligt och kristligt.» Han
såg dervid på jarlen, som nickade bifall.
Då Birger nästa morgon skulle begifva sig till tor-
nerspelet, mötte han junker Carl, klädd i barett, en
kappa af flöjel och obeväpnad, utom svärdet vid sidan.
: »Huru, frände,» frågade han, »ernar du, den ståtli-
gaste riddaren i landet, icke bryta en lans, för att för-
värfva skönhetens pris åt din Ragnild, eller, om du
tycker, atl det i alla fall icke lärer henne bestridas,
för något annat godt ändamål? Eller fruktar du kan-
ske för ditt sjuka ben, som ännu icke fått igen sin fordna
stadga?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
