Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vallfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
innän han reser till Rom, i fall han behöfver resa dit;
men sedan träffas ni ånyo, för alt aldrig mer skiljas åt.»
»Skilsmessan blifver längre, moder, än både tvenne
månader och tvenne år, men evig blifver hon icke, det
vet jag, och jag är stolt och lycklig af att veta det.»
Såsom Carl förutsagt, började kort derefter ströf-
vande hopar, uppmuntrade af strafflösheten och äggade
af plundringsbegäret, att visa sig uppe i landet, och
den väntade nye själasörjarens ankomst fördröjdes äfven,
så alt pilgrimsfärden icke för några veckor var att tänka
på. Vid nyheten om händelsen vid Herrevadsbro och
-krigets deraf föranledda hastiga slut, funno röfrarne
likväl, att denne jarl, som de trodde sig så lätt kunna
bli af med, icke var att ostraffadt trotsa; de begynte
derföre efter hand skingra sig, och då hopar af krigs-
folk och ryttare dessutom sändes att rensa vägar och
skogar, försvunno de helt och hållet, och landsfreden
återställdes fullkomligt. Mäster Gunnar, den nye cu-
ratus, hade redan någon tid vistats i prestgården, och
’Elin bade med honom öfverenskommit, att hon med sin
dotter der skulle qvarbo till hösten och kanske öfver
vintern, intilldess han kunde få sitt eget hushåll i
ordning. |
Det var således icke mer något hinder för den till-
tänkta vandringens företagande. Elin hade velat, att
de skulle låta ett par drängar eller åtminstone den
gamla tjenstepigan följa sig; men Ragnild anmärkte,
att sådant skulle se ut som ett verldsligt skryt, hvar-
emot de borde komma i all ödmjukhet, såsom fromma
pilgrimer egnar och anstår, hvilka, trygga af sitt goda
förehafvande, ej behöfva någon annan betäckning, än
den sköld, som fridens Herre håller öfver alla dem,
hvilka med andakt och förtröstan söka shonom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
