Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vedergällningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
»Men jag bar icke förlåtit hooom, och ingen ärlig
man kan göra det!» sade Herbert och sprang upp.
»Hvad vill du företaga, yngling?» frågade presten.
»Förstår du icke det, gode fader?» sade Illina, som
äfvenledes sprungit upp, och lågor syntes utgå från
hennes ögon. »Han vill hämnas sin systers död, han
vill slå ned lönmördaren, röfvaren och falskvittnaren!
Och hvartill bär han eljest ett svärd? Vore han sjuk
och hans arm för svag att föra det, såsom då han låg
derhemma hos min morfader — men det skall du se-
dan höra, ty du kan icke tro hvilken väldig kämpe
ban är, och sjelfva Tur . . . sjelfva Sankt Erik, ville
jag säga, var icke starkare och ieke ädlare — men
vore han icke i stånd att utföra hämdens verk, så
skulle jag göra det, och min yxa skulle klyfva det för-
rädiska hufvudet. Hvar bor nidingen, gamle fader?
Hvar ligger röfvarnästet? Dit måste vi genast!»
Herbert hade emellertid låtit den åtföljande tjenaren
gifva sig vapnen, som denne bar. Han gick tillbaka
bland folkhopen, steg upp på en sten, så att han syn-
tes deröfver, och ropade med hög röst: :
»År det någon af eder, J gode män och qvinnor,
som tror, att jungfru Ragnild varit skyldig till det
brott, hvarföre Guttorm Sigwardsson anklagat henne?»
»Nej, nej, nej!» skallade det från alla håll. »Hon
var oskyldig, hon var en martyr, en helig qvinnal»
»Då var,» fortfor Herbert, »hennes anklagare en
skändlig lögnare och menedare, värd Guds och menni-
skors straff. Och, sen J, den friska källa, som Herren
låtit uppvälla från den plats, hvilken det rena blodet hel-
gat, denna källa, hvarur redan flera af eder hemtat lä-
kedom och helsa, och hvarifrån tusende sinom tusende
i århundradens lopp skola bemta dem, hon är icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>