Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
jag tror sannerligen, att jag bar glömt göra eder be-
kanta. J förtjenen likväl att blifva det.»
Då han förde Hlina fram till Ingeborg, sade denna
-till den vördnadsfullt knäfallande: »Skänk mig din väån-
skap, älskliga barn! Jag bar nyligen måst skilja mig
vid min dotter; låt mig tro, alt jag fått henne tillbaka
på ett kort besök under de dagar, J tillbringen här
hos oss, ty våra gäster blifven J ju en liten tid?»
Och ett lyckligt val bade Birger träffat i den nye
höfvitsmannen. Tawasterne, som sågo honom förenad
med deras Tiakkas dotter, den dejeliga Illina, tyckte sig
snart sagdt styrda af en man bland sin egen stam. De
lydde dem så gerna, ty de bjödo med fog och rådde
med klokhet. Kring dem vexte, med hvarje år, en allt
rikare skörd af trefnad och välsignelse. Allt längre bort
vek ödemarken, frosten i kärren och råheten i sinnena;
allt närmare ryckte odlingen af jorden och förståndet,
och frid, ordning och rättvisa omgaf dem med en
skyddsvakt af kärlek, förtroende och tillgifvenhet, och
i deras hus hade den vakten sitt hufvudläger.
Då Birger jarl några år derefter besökte Tawastland,
sade han: »Är det verkligen här som mennisker offra-
des åt de hedniska gudarna, och de vilda djaren knappt
kunde bana sig en väg genom de mörka skogarna?
Jag ser ju hus vid bus, åker vid åker, kristna kyrkor
och kristna menniskor, som man icke behöfver drifva
ned i floden att döpas, välmåga, glädje och förnöjsamhet i
En sådan höfding borde jag hafva i hvarje län.»
»Och en sådan Birger jarl,» svarade Herbert, sbors
de styra och råda i hvarje land!» .
SLUT,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
