Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Öfverbyggnaden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skenorna och sten- eller jernunderlagen, skulle denna
olågenhet kunna afhjelpas.
Det nya Barlowska öfverhyggnadssystemet gör
syllarne umbärliga derigenom, att skenorna förses med en
så bred fot, att de kunna ligga stadigt omedelbart på
bädden. ’ >’’■
123. Hrad ämne begagnar man UI! Jerurägsskcnorf
Skenorna valsas nästan uteslutande af det bästa slags
jern, eller sä kalladt smidjern. Blott på nägra få banor
i England finnas ännu gjutjernsskenor.
124. Brarnti skilja sig smidjern, gjutjern och stål
frin hvaraadrn?
När man i masugn först utdragit jernet ur malmen,
kallas det gjutjern eller tackjern. Tackjernet innehåller
det rena jernet, uppblandadt med kolämne, svafvel, fosfor,
mangan, silicium m. m., ehuru visserligen i jemförelsevis
små delar. Dessa biämnen göra jernet lättare smältbart
och i kallt tillstånd kornigt, skört och odugligt att
hamra. Genom vissa åtgärder, som man kallar puddling
eller färskning, aflägsnas ur jernet större delen af de
näm-da orenande biämnena, hvarefter man erhåller ett mer
eller mindre godt smidjern; detta är svårsmältligt,
böjligt, trådigt och tänjbart. Under vissa förhållanden kan
närvaron af något kolämne gifva jernet oskattbara
egenskaper, såsom hårdhet, elasticitet, smältbarhet jemte stor
sträckbarhet. Det kallas då stål. När jernet ej
innehåller något kolämne kallas det således smidjern, kemiskt
förbundet med något kolämne stål, och med större mängd
kol mekaniskt inblandadt gjutjern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
