Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydlig mängd ånga derigenom bildas. Man beräknar,
att en yta af 5 qvadr.-fot, som beröres af elden, i en
sådan panna bildar lika mycket ånga, som 15—20
qv.-fot i en vanlig panna. Ytterväggarna till pannan äro helt
och hållet af jernplåt, 0,4—0,5 dec.-tum tjock; rören
äro af messing eller jern och hafva en godsstyrka af 0,1
eller 0,07 dec.-tum. Ångan uppfyller således hela det
öfver linien e e i pannan befintliga rummet.
243. Hurn Iedes nu ångan från detta rom till
cylindrarna t
Det grofva röret g g g går genom ångrummet och
uppstiger i kupolen öfver eldstaden; dess här befintliga
öppning kan tillslutas medelst en skjutventil, som utifrån
regleras med en vinkelhäfstång. Öppnar man denna
ventil, si rusar ångan genom röret in i cylindrarna.
244. Hurn är en cylinder beskaffad?
Den består af ett starkt gjutjerns-rör af den form
fig. 52 visar, hvars inre yta är noggrannt cylindriskt
bearbetad samt
blank-pole-rad, så att kolfven
(pi-stonen) P kan lufttätt
röra sig deruti. Det ställe
T, der piitonstången
utgår ur cylindern, är
för-sedt med en så
kallad packning, hvarigenom
hampa och dref
tillpressas så hårdt rundt
omkring stången, att den
väl kan röra sig fram och åter, men ångan icke kan
utgå mellan denna och cylinderns gods. För att pistonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
