Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1853 380,3 Svenska mil lokomotiv- och hästbanor.
1854 436,4
I Frankrike kan man således räkna omkring ^ mil
på qvadrat-milen. Dessa jernvägar kostade 1,078 mil).
R;dr R:mt, hvilket gör per mil nära 2,500,000 R:dr.
I hela Europa funnos för passagerare-traqsport
år 1820 . . 45,9 Svenska mil jernvägar,
„ 1830 . . 110,4 „ „
„ 1840 . . 372,0
„ 1850 . . 2241,6 „ „
„ 1854 . . 3067,5 „ „
Fortast utvecklade sig dock jernvägsbyggnaden utj
Förenta Staterna, hvilka ägde år
1820 den första jernvägen, som var 0,5 Sv. mil;
1829 blefvo 2,7 mil öppnade för trafiken;
1835 blefvo för första gången 16,4 mil öppnade
för person-transport. Efter en verksamhet af
15 år belöpte sig längden af deras jernvägar:
är 1848 lill 841,3 Svenska
/> 1849 99 988,0 »
» 1850 99 1303,9 i*
» 1851 )J 1627,5 91
» 1852 19 1736,8 91
>> 1853 19 1988,7 91
>> 1354 99 2681,6 . 99
Dessa vägar hafva sammanlagdt kostat 1973
millioner 400,000 R:dr, och således per mil vid pass 730,000
R:dr R:mt. De stora jernvägssträckorna betäcka Förenta
Staternas omätliga areal mycket olikformigt: staten
New-York t. ex. har ensam 334 mil jernvägar, hvilket är
jemförelsevis mer än något annat land; deremot, om de
fördelades på hela unionens område af 70—80,000
qva-dratmil, kan man räkna blott en ringa del på hvarje mil.
Googie Print
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
