Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
— Han måste befrias, och det genast, utropade
kung Karl.
— Trehundra man fotfolk och två hundra ryttare
skola inom en half timme vara färdiga till afmarsch,
sade han, vänd till Lewenhaupt. Jag tar sjelf befälet
öfver styrkan. Derpå vände han sig till Hjalmar med
denna fråga. Ar ni sårad?
— Nej, ers majestät.
•— Godt, då följer ni med och visar vägen till slottet.
IV.
När Stefan Koniecpolsky försvunnit, sjönk hans
vackra sondotter, öfverväldigad af känslor, ned i sin mjuka
länstol. Hennes frid var nu grumlad. Väl hade vid
vissa tillfällen den med Johan Saphiea i vaggan knutna
trolofningen kommit henne att allvarsammare tänka pä
framtiden, allrahelst som hon, enligt hvad hon sagt till
farfadren, icke älskade sin påtvungne fästman, men hon
slog snart bort dessa tankar, i den förhoppning, att
kriget skulle gifva sakerna en annan vändning. På sätt
och vis gjorde det äfven så, men icke så, som den unga
flickan ens kunde föreställa sig. Under loppet af många
veckor såg hon och utbytte tankar med Hjalmar Stålros,
och dennes manliga uppträdande gjorde ett öfvervägande
intryck på hennes själ. Utan att hon sjelf kunde göra
reda för sig huru, älskade hon den unge svensken och
var öfverlycklig, då hon fick intyg på, att hon vardt
älskad tillbaka. Att han var en fiende till hennes folk
och fädernesland, det kom hon aldrig att tänka på förr,
än nu.
— Farfar skall aldrig gifva sitt tillstånd till vår
förening, hviskade hon för sig sjelf, ty han hatar sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
