Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
fukten ännu icke förmått beröfva dess rena klang,
yttrade:
— Kommer du nu åter, odjur. Om du vågar
närma dig ett steg till, så spräcker jag din skalle med
mina bojor, ty ännu har jag krafter dertill.
Det var kapten Kruuse, som talade så.
Eli såg skygt på sin herre, under det han lade
handen på svärdfästet.
Grefven sade:
— Det är jag, Stefan Koniecpolsky, som kommer
för att lösa edra bojor.
— Ni, utbrast svensken, och man kunde höra, att
han reste sig upp. Ni, grefve, skulle vara så
ädelmodig mot en fången motståndare I Kanske löser ni mina
bojor här, för att smida dem ännu starkare i en mera
helvetisk håla! I sådant fall beder jag eder, att ni af
nåd låter mig få dö här. Jag har aldrig förr tigt
någon nådebevisning af en menniska, men nu gör jag det.
Vid det matta lyktskenet såg grefve Stefan, huru
dörröppningen förmörkades af en väldig gestalt. Han
ryggade ett ögonblick tillbaka och for med ena handen
flere hvarf öfver pannan för att klara sina tankar.
Efter en stunds tystnad tog han lyktan från Eli och
inträdde i fångens cell.
— Ni misstager er, kapten Kruuse, sade han. Eli,
lös fångens band.
Fångvaktaren lydde mekaniskt.
— Från och med detta ögonblick har ni rättighet
att gå, hvart ni behagar inom slottet, sade grefven. För
sig sjelf tänkte han: detta skall väl mildra den
svenske kungens vrede mot mig. Till Eli sade han: du
skall hämta riklig mat och gifva de andra fångarne, och
sedan de ätit sig mätta, skola de under stark bevakning
föras upp, fär att få andas frisk luft. Kom, kapten, jag
nästan qväfs här nere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
