Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid särskilt gott lynne. Men han gav mig det
faderliga rådet:
— Du må allri snakke om såne ting, gutten min!
Detta var ju en bra historia och jag fick icke ur
kaptenen mera om sjörået. När timmermannen nästa
gång kom in i min hytt och berättade, intervjuade jag
honom om hans åsikt i frågan.
— Ja, det är olika med det, sade han. På somlie
skuter tror di på rået. Som för exempel i gamla
Ottilia, det var en passagerareskuta som var över 80 år
gammal, där fantes rå. En som hette Nils Petterson
från Gävle kom in i skansen klocka 5 en morron och sa:
— Hörrududu timmerman — för jag var timmerman
där som här — jag trodde det var du som stog i
timmermansschappen, å nu ligger du i kojen. Men
där står i alla fall en jävel å hugger på en plankbit
så fliserna flyger.
Och så gick han sin väg och var vit i ansiktet.
Men klocka ½ 6 kom han å purrte mej igen. För nu
stog den faen där å huggde så golvet var fullt mä
fliser. Jag gick opp och följde med honom till
timmermansschappen, men inte fanns där nån å inga
fliser fantes det på golvet. Men Petterson bara skakte
på huvet och var blek som ett lik. Om han hade varit
full, så kunde det ha varit liksom en förklaring, men
Petterson var nykter som en likkistspik. Så det var
nog rået som hade varit inne i schappen.
Men vi hade en annan man ombord som hette
Jörgensen fra Haugesund, ett riktigt fyllesvin. Han hade
varit inne i timmermansschappen och druckit ur
lampspriten, kunde jag förstå, en dag när jag mötte
honom utanför schappen, för fraggan stog ur munnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
