Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEE tä a dn erna
Det tog tid, innan kärran kunde masa sig
undan, så att schäsen fick komma förbi.
Det var den surögde, som satt i kärran. Han
hade icke brådtom; lång väg hade han och ingen-
ting att glädja sig åt.
Den gamla bruna märren, som drog honom,
gick och slängde i skacklarne; hon var ljusbrun
af ålderdom och långhårig som en get. Den sur-
ögde satt och såg på den bruna, och under tiden
tänkte han på den blackgula, och han började
grufva sig för att komma hem.
Hvarken hustrun eller ungarne hade bättre
Vettränrattide woro,säkravpa attricdagisnmåste han
komma hem med den blackgula. Den äldste poj-
ken hade till och med varit nog förtänksam att
lägga ned grimma att föra henne med.
Han kunde förstå, att de höllo utkik efter
honom der hemma i backen. Då kunde de då
åtminstone se på långt håll, att han icke hade
den blackgula med. Men i stället trodde de väl,
att han hade fickan full af sedlar och slantar.
Han såg ned i kärran; der låg grimman.
Huru skulle han kunna säga dem, att alltsamman
var »uppskjutet> ?
Den gamla bruna såg ut som en våt katt,
och han mindes en sådan fin manke hon hade,
den blackgula, och huru rund och blank hon var
öfver länden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
