Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 RR RS SAR OA LS ne
==
räknade efter; det var nära fjorton dagar sedan
hon hade talat med honom.
Farbror Anders var så besynnerlig; hon blef
inte riktigt klok på honom; snäll var han alltid, |
men hon kände i alla fall ett slags rädsla för honom. |
Ibland om qvällarne — han kom alltid sent
hem — när han gick igenom hennes rum, brukade
han sätta sig vid hennes säng och prata litet. Men
hon förstod icke alltid hvad han sade, antingen
derför att hon var sömnig eller farbror trott, han
talade så otydligt. Men han klappade henne så
vänligt, när han sade god natt.
Doktor Bennechen hade otur, när han gick
ut för att besöka Kristine.
Lust hade han hvarje dag, men han var rädd
för att möta ’ Alfred; ej heller Mo tyckte han om
att träffa, och han hade på det hela taget vid
dessa expeditioner ondt samvete, som om han höll
på att göra någonting riktigt ondt.
Det slutade också i allmänhet med att han
gick förbi och såg ned i fönstren, eller också gick
han upp och hälsade på sin mor i den svaga för-
hoppningen att träffa Kristine i porten eller i
trappan.
Ty han var förälskad i henne, och han visste
det mycket väl.
Och ändå var han icke glad, som man bru-
kar vara, då kärleken porlar genom ådrorna som
en varm ström.
Först och främst var han mycket oviss om
det intryck. hans hade gjort–påKristings? Han
trodde, att hon, som var så frisk och skönt ska-
pad, måste känna ovilja mot en sådan krympling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
