Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
» Det skulle göra henne alldeles oskadlig»>, fort-
for statsrådet. |
»Det skulle det>, medgaf frun, >men — den
gemena Mol — har du inte för öfrigt en gång
talat om för mig, att han har varit —>
»Officielt är ingenting bekant om någonting
sådant, och för resten — skulle man vid hvarje
äktenskap nagelfara så strängt —>
»Ja, du har rätt, Daniel! Ni ä’ just ena snygga
figurer, ni karlar! Och — som du sjelf sade —
det angår då vid Gud inte oss!»
» Det är just min tanke, kära Adelaide; vi äro
ju alldeles utom alltsamman.»
Då fru Bennechen hade funderat en stund,
kom äfven hon till det resultatet, att denna utväg
var den bästa af alla.
» Var det du som kom på den idéen, Daniel?»
frågade hon skälmaktigt.
» Nej det vill jag just inte påstå — hm —>
»Du är ändå en klok karl!» sade statsrådinnan
»Kom hit, Daniel!» —
Kristine började nu att förstå hvad det gälde.
Farbror Anders hade efter försigtiga inledningar
förklarat henne, att statsrådet önskade en garanti
mot alla de rykten, som hon sjelf visste voro i
omlopp.
Ett giftermål med farbror Anders var enligt
hennes begrepp ett utomordentligt godt parti. Den
omgifning, hon tillhörde, hade gjort henne förtrolig
med hvad man kallar resonnemangspartier, och när
dertill kom, att fadern tydligen önskade det, så
var det så till vida ingenting som hindrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
