Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 147 —
sjelfva den präktiga festen — allt detta grep henne
så underligt, att hon ett ögonblick nästan trodde,
att detta kanske ännu kunde vända sig till lycka
för henne.
Men fröken Eveline hviskade till Mortensen:
«Det är ändå stor synd ’om den stackars flickan».
Efter skorstensfejar Lundes tal blef det en lång
paus, medan pigorna satte omkring tallrikar.
Fru Knoff, som hela tiden påstod, att hen-
nes man «kurtiserade den otäckan Malla Bimbam>,
hade den oturen att slå ned sin tallrik, då hon med
en oförmodad vändning ville öfverraska kommen-
dersergeanten.
Skrällen kom den förskrämde Knudsen att
hoppa till, och polisbetjenten Andersen ropade ett
tadlande: «Knussen!>
Men fru Gluncke skrattade högt och knuffade
till sin bordskavaljer. Detta skratt var den första
fläkten af munterhet, som gick öfver bordet. Mor-
tensen satte sherrykarafinerna i gång, och det dracks
flitigt.
Derpå reste redaktören sig och talade: «Mina
damer och herrar! När jag låter min blick glida
ut öfver denna församling, slår den tanken mig
ovilkorligen: hvad är det som utgör, om jag så
må säga, föreningsbandet mellan oss alla?»
Han hade en bred, öfverlägsen ton och väl-
svarfvade tidningsfraser, och eftersom han kände
sig vara situationens herre, slog han omkring sig
med en mängd främmande ord och latinska sen-
tenser, i det han utvecklade; att alla de närvarande
voro delar af det stora statsmaskineriet, offentliga
funktionärer, led i den kedja af män, «till hvilka
nationen blickar upp med förtroende och vördnad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
