Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
russinstjälkar, cigarraska, apelsinskal, skrynkliga ser-
vietter och bitar ef tårtan — allt huller om buller
bland glas och buteljer. Ansigtena voro röda som
pioner, damerna skrattade och herrarne skrålade till
hvarandra, halfliggande på bordet, medan röken
från cigarrerna blandade sig med den tjocka mat-
ångan och lukten af vin och kaffe.
Flera gånger såg hon frågande på sin man,
men han smålog lugnande och hviskade någon-
ting, som hon icke förstod; nu talade han återigen
så otydligt.
Då sällskapet ändtligen kom från bordet, blef
rummet framför matsalen snart för trångt, och fru
Gluncke gick derför helt ogeneradt genom köket
och tamburen och öppnade dörrarne till den öf-
riga våningen.
Här var endast till hälften möbleradt. Öfver-
drag öfver speglar och ljuskronor, och rutorna voro
kritade. Men just detta svala halfmörker var så tref-
ligt, och gästerna spredo sig i alla rummen.
Pianot öppnades och den yngsta fröken Lunde
föredrog: «<Hon gick längs med stranden>.
Man kunde höra, att hon hade lärt sig «den
nyaste metoden», som hennes mor sade, ty hon
sjöng: «hanne måhålade stranndän och häänne mä-
häd, häänne mähäd>.
Men så föreföll ett litet uppträde vid pianot;
fru Gluncke ville nemligen för själ och pina sjunga:
«Det stod två flickor och satte kål», medan frö-
ken Lunde bestämdt vägrade att ackompanjera
till »sådana slags sånger».
Lyckligtvis drog ovädret bort, då justierådet
Paalsen tog Malla Bimbam om lifvet och dan-
sade polka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
