Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så voro de då färdiga, när Greta hastigt
inföll: "Men vi ha ju inte ett tecken till
trakte-ring — och mor som tog nyckeln ur skåpet där
bullarne ligger. Hon har nog någonting där,
som hon inte vill, att vi ska si.“
“Ä, strunt i trakteringen“, sade Svante, “vi
få lof te gå nu.“
“Aldrig i världen går det an att komma
så tomhändta“, sade Greta. “Vi kunde
åtminstone ta med oss litet dricka af mors nybrygda.
Om vi bara hade en putäll.“
“Ja, nog är det drickat godt“, sade Svante,
“men inte vet jag just, om patron eksmerar det, inte. u
“En kan inte ge bättre, än en har“, sade
Greta, “det är rakt omöjligt. Hör du Svante,
vi kunde ta den stora hvita muggen, det skulle
si riktigt grannt ut.“
“Tänker du, att jag ska bära den?“
“Nog vore du bra snäll om . . .“
“Nej, aldrig på tiden. Du har fått mig
till mycket, men det får du mig aldrig till. Att
gå och skvimpa med en mugg i snödrifvorna . . . “
“Jag tar den själf — söta Svante var inte
ledsen, jag kan nog ta den själf. Skrinet i ena
handen och muggen i den andra.“
Ändtligen voro de då färdiga, och det bar
af. Den lilla vägbiten genom skogen, innan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
