Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem följer med Tidens bortrullande vagn i
Af Visheten öfvad, att föra dess tömmar?
Hvem styr den till målet af menniskors gagn,
Ej lönad — af ljugande drömmar?
De finnas? Vålan då! i leende skrud’
Må glädjen på törnfria vågar dem föra!
För dem åger icke min harpa ett ljud}
För mig åga de ej ett öra.
En gång skulle Ödet från himlarnas höjd
Sin dom åt de nyfödda verldarna såga:
Det skulle åt dem deras qval, deras fröjd,
Förtjente och jemnade våga.
Men vågen, som tyngdes af Elåndet, brast;
Det spriddes med lossade fjättrar kring jorden.
Nu skonar dess tyngd hvarken dygd eller last;
Och flygtig är Sållheten vorden.
Se der, från det Babelska Torn, som hon byggt
Af Seklernas, eviga stormar förhårjadt,
Hur slågter åt slågter med tidernas flygt
Blott grusade lemningar berjat.
<(Nej! ropar den kalle, de dödligas lott
<(På jorden, kan endast den mjåltsjuke klandra.
<cSått glädjen mot qvalet, sått dygder mot brott
ttOch se dem uppväga hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
