Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mannen, våldsam, allting klandrar;
Trotsigt är hans ögonkast;
Vild han genom lifvet vandrar;
’Fiker utan ro och rast;
Bygger planer, ratar alla;
¡Vexlar önskningar och hopp:
Liksom Hydrans hufvun falla,
Och å nyo växa opp.
Men med ett rykte, hvaraf de ej skryta,’
Flitigt de älskvärda Qvinnorna bryta
Ögonblicks-blomman, med omsorger närd;
Och fast den krets, der de verka, är trängre;
Skapa de rikare, skåda de längre
Både i Diktens och Sanningens verld.
Egoist i fröjd och smärta,
Mannen, kall i sin passion,
Känner, tryckt till Qvinnans hjertaj
Icke kårleken som hon.
Ej, som hon, han helt sig skänker.
Hvad är hans mot hennes tår?
Hvarje kamp mot ödets ränker
Mer hans sinne jernbeslår.
Men-, lik .¿Eoliska Harpan som klingar;
’"Ljuf, når hpn rörs af Zefiremas vingar >
Sådan är Qvinnans sympatiska själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
