Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramlade ner, i bethofvets timma.
Tills från den höjd, der han eder fann
På er odödlighets bana hasta,
Ni, blott ni, på den tår, som rann,
Täcktes deltagande blickar kasta.
Då spridde molnen sig, och skön
Såg jag en stråle min hjessa råcka,
Ånnu till ödet och er, en bön:
Låt denna stråle mitt hopp ej gåcka»
Låt den sin lyckliga dag ej slåcka
Öfver min ovissa framtids lymd.
Ve mig, om missödet ännu breder
Åfven ett moln mellan mig och eder;
Då är min stjerna för evigt skymd.
-Må, eller ej, mitt öde bevekas;
Mig kan ett tacksamt samljud ej nekas
Uti det lof, som verlden er ger––
Le ej, - jag vet, hvad höfves er
Sången, som jag eder helga ville?
Ni är ju firad i Sångmörs gille;
Ni är ju hedrad af fosterbygd.
Gustaf den Tredje har lönt ert snille,
Gustafs tidhvarf har lönt er dygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
